måndag 8 november 2010

Svenska Amerika Linien del 3

MS Kungsholm

På den tiden ansågs det att ett fartyg skulle ha två skorstenar. Annars var det ingen riktig båt.
Den förliga skorstenen innehåller endast saker som har med luftkonditioneringen att göra och har ingenting med maskin att göra

I detta 3:e inlägg tänkte jag berätta lite om livet ombord för oss som jobbade i Pursers´ Office.

Under delar av min karriär ombord, hade jag en mycket speciell chef. Under några gemensamma resor var Ewert Eriksson Chief Purser. Ewert kallades även för pappa. Han var väl lite av en pappa för många.

Ewert hade uppnått mogen ålder och levde en ganska behaglig tillvaro. Hans engagemang i själva driften av verksamheten var ganska begränsat. Hans tid bestod mest i att vara social bland passagerarna och till viss del bland oss underhuggare.

Såhär kunde en typisk dag se ut för pappa Ewert:

Vid c:a 10.30 tiden dök han upp på sitt kontor. Han var alltid på gott humör och tillbringade en stund med oss på kontoret och var allmänt trevlig.

Kl 11.00 intog han sin plats bakom sitt skrivbord för att ta emot passagerare som hade något på hjärtat. Det kunde vara både ris och ros så han var väl inte helt bekväm med den plikten. Vid ett tillfälle, som jag särskilt minns, hade han en besvärlig tant som gick på i ett och visade inga tecken på att sluta. Klockan närmade sig 11.30 och cocktail hour för kontoret och pappa Ewert visade sin skicklighet och rutin på att göra sig kvitt obehagliheter. Han visste att tanten såg lite dåligt och det passade han på att utnyttja.

Som alla andra sjömän, hade Ewert en hel arsenal av olika träfigurer och en av dessa kom nu till användning. Han tog en fallossymbol av trä i knäet och förde den sakta upp över bordskanten. Själv stod jag vid sidan om och kunde konstatera att det såg mycket äkta ut. Tanten som såg lite dåligt, kunde inte avgöra om det var en träfigur eller inte. Denna diskreta gest från Chefsintendenten räckte för att tanten skulle resa sig snabbt upp och lämna lokalen rodnande ända upp till det blå hårfästet. Hon hörde aldrig av sig mer.

11.30 Dags för cocktails för lunchen. Ewert drack alltid gin on the rocks i ett old fashioned glas. Vi andra drack lite blandat och inte lika starkt. Vi var ju unga pågar.
Därefter gick Ewert och åt lunch tillsammans med passagerarna och vi andra intog vår i mässen.
Lunchen åtföljdes av en stunds lunchvila.

14.30 Kontoret öppnade igen. Ewert såg vi dock sällan där. Det var bara när han skulle signera några dokument som hans närvaro krävdes. Strax innan stängningsdags kl 17.30 brukade dock Ewert dyka upp och tillönska oss en trevlig afton. Själv skulle han rigga om till galauniform och tillbringa resten av dagen - kvällen och ev. natten i salongerna med passagerarna.

Ewert levde ett hårt liv, men han hade säkert roligt på jobbet. Alla älskade Pappa Ewert.

Fortsättning följer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar